Ny översiktsplan för Malmö – samrådsunderlag
Ny översiktsplan för Malmö
Malmös nya översiktsplan – ÖP2012 – ska blicka två decennier framåt i tiden. De övergripande målen är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Staden ska kunna växa med omkring 100 000 invånare och det kommer att behövas fler bostäder, arbetsplatser och mer service. Målet är att skapa en robust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och samtidigt fortsätta utveckla Malmös attraktivitet.
Förord av Ilmar Reepalu
Malmö har genomgått en framgångsrik omvandling, från att ha varit en industristad i djup kris, till en modern, miljömedveten och framtidsinriktad stad. När nu en ny översiktsplan – med siktet på 2030-talets Malmö – arbetas fram ställs nya frågor om hur vår stad ska utvecklas. Hur går vi vidare – vilka är de viktiga vägvalen för framtiden i Malmös förändringsprocess?
---
Den här redovisade planstrategin utgör ett diskussionsunderlag för en bred demokratisk process kring Malmös utveckling. Härmed bjuds malmöbor, föreningar, företag och andra intressenter in till en dialog om Malmös framtid. Läs mer.
Vision
I början av 2030-talet är Malmö en stad som präglas av att ha vågat ta krafttag för att uppnå högt ställda mål om hållbarhet. En stad med mod. Det känns och syns – i stadens puls och karaktär och i den energi som malmöborna förmedlar. Malmö är rätt plats att vara för ett innovativt och kreativt näringsliv. Malmö är Sveriges mest internationaliserade stad. Dess gator och torg har ett intensivt stadsliv men samtidigt har Malmö blivit märkbart tystare och renare. Det är också en stad som helt försörjs med förnybar energi. Läs mer.
Målformulering
Det övergripande målet är att Malmö ska vara en attraktiv och hållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Ett mål med hög prioritet är att förstärka den ekonomiska basen för malmöbornas försörjning. Malmö ska vara motor i regionen som tillsammans med Köpenhamn och Lund utvecklar konkurrenskraft och grön tillväxt. Miljömålen innebär bland annat minskade utsläpp av växthusgaser, hållbart nyttjande av naturtillgångar och att Malmö ska försörjas med förnybar energi på 2030-talet. Läs mer.
Malmö ska vara en nära, tät och blandad stad
Den överordnade strategin är att skapa en stadsstruktur präglad av närhet, som är tät, grön och funktionsblandad. Malmö ska främst växa inåt. En tätt bebyggd stad är mer resurs- och energieffektiv än en gles och utbredd och jordbruksmark kan sparas. I den nära staden kan fler välja att gå eller cykla, den ger bättre underlag för service och kollektivtrafik och ett rikare folkliv på gator och torg. Barriärer kan brytas – såväl fysiska som mentala – och ett mer varierat bostadsutbud skapas. Läs mer.
Växa inåt
Malmö ska under de närmaste decennierna fortsätta byggas inåt – främst innanför Yttre Ringvägen. Med denna strategi kan Malmö under den kommande tjugoårsperioden växa med 100 000 fler invånare och 50 000 arbetsplatser – genom omvandling och en tätare bebyggd stad samt fortsatt utbyggnad av exempelvis Hyllie. Det är möjligt att tillgodose behovet av såväl bostäder som service och ge plats för arbetsplatser och näringsliv. När Malmö kompletteras med ny bebyggelse finns det möjlighet att förbättra stadens existerande kvaliteter.
Funtionsblandad stad
Planeringen ska, för både nya och existerande delar av staden, sträva efter en blandning av olika funktioner Det kan åstadkommas genom att komplettera med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden. Den täta staden ska byggas med flexibilitet, multifunktion och yteffektivitet som ledstjärnor. En mer tättbebyggd stad ger möjlighet att åstadkomma ett bredare utbud av olika bostadstyper och boendeformer. Genom att tillföra boendeformer i stadsdelar med ett ensidigt bostadsutbud kan en blandning av hushållstyper åstadkommas, vilket kan stärka den sociala utvecklingen.
Bryta barriärer
I Malmö finns många påtagliga barriärer, till exempel stora trafikleder, som skiljer av närbelägna stadsdelar. De förstärker ibland även mentala skiljelinjer och bidrar till en mer uppdelad stad. Malmös olika delar behöver läkas och länkas samman för att skapa förutsättningar för minskad segregeration. Ny bebyggelse i den existerande staden kan vara ett sätt att bygga bort fysiska barriärer, exempelvis kan infartsleder omvandlas till stadsgator och därmed förenklade rörelsemönster. Ökad orienterbarhet och överblick kan bli andra positiva effekter som ytterligare ökar tryggheten i stadsrummet.
Rikare folkliv
Fler ska kunna bo och verka i staden, vilket ger rikare folkliv på gator och torg. När fler människor bor och arbetar på samma yta ökar underlaget för service, handel och nöjen. Kollektivtrafiken får bättre förutsättningar. Fler invånare kan bidra till ett stadsliv med intensitet, liv och rörelse. Det bidrar i sin tur till stadens attraktivitet och trygghet. Nya mötesplatser i offentliga och halvoffentliga rum kan bidra till att fler möten uppstår mellan invånarna.
Malmö ska vara motor i regionen
Malmö stad ska vara en stark aktör på många regionala arenor. I Skåne och i Öresundsregionen ska Malmö verka för intensifierade samarbeten som bidrar till en mer integrerad bostads-, utbildnings- och arbetsmarknad och ytterligare förstärker regionens konkurrenskraft. Malmö stad samverkar framför allt med Region Skåne, Öresundskommittéen, Köpenhamns kommun, Lunds kommun och övriga grannkommuner. Läs mer.
Regionalt centrum för arbete och besökare
Malmö är en betydande nod i arbetsmarknadsregionen och försörjer i hög grad omlandet med arbetsplatser. Att utveckla stadsmiljö, arbetsplatsområden, kulturinstitutioner, handel och service syftar till att göra Malmö till ett attraktivt och funktionellt centrum för ett stort omland. Ett viktigt inslag i denna strategi är att erbjuda etableringsmöjligheter på lättillgängliga platser för institutioner och företag. Det är väsentligt att kontinuerligt analysera och utveckla Malmös regionala roll, inte minst som inpendlingsort, och fortlöpande arbeta för en förbättrad tillgänglighet till och från regionen för arbetspendlare och besökare.
Malmö och Köpenhamn
Malmö och Köpenhamn ska utveckla sin planering med gemensamt helhetsperspektiv. Städerna har gemensamt intresse av att stärka regionens konkurrenskraft och attraktivitet genom förbättrad integration, ökad ”kritisk massa” och utnyttjande av den dynamik som ligger i tillhörigheten till två nationer. Fler förbindelser mellan städerna kommer att behövas. Möjligheten att anlägga en Öresundsmetro som kopplar samman centrala Malmö med Köpenhamn ska analyseras vidare. Copenhagen Airport och framtida snabbtågförbindelser är andra frågor av stort gemensamt intresse.
Sydvästra Skåne
Kommunerna i sydvästra Skåne samarbetar i ett nätverk för gemensamma diskussioner (hittills kallat SSSV). Under 2011 diskuteras hur arbetet kan vidareutvecklas och ges en mer proaktiv roll i samhällsbyggandet. En del i detta kan vara att ta fram ett handlingsprogram för gemensamma frågor. För Malmö stad är det väsentligt att sträva efter fördjupad samordning kring kommunernas utbyggnadsstrategier med hänsyn till arbetspendling och hållbarhetsmål.
Mobilitet och tillgänglighet
Malmös förbindelser med omvärlden ska bygga på flera olika transportslag. God tillgänglighet med såväl väg som järnväg ska därför bibehållas. Den regionala kollektivtrafiken är det viktigaste medlet att hålla samman regionen. Det är därför nödvändigt att den positiva utvecklingen kring järnvägstrafiken fortsätter om Skåne och Öresundsregionen ska stå sig i konkurrensen med andra växande regioner på den globala marknaden.
Trafikstrategier med människan i fokus
Goda kommunikationer är grundläggande för att samhället ska fungera. Människors tillgång till utbildning, arbete och service ökar med bättre kommunikationer. Ett hållbart transportsystem för samman människor i en levande stadsväv och minskar samtidigt trafikens miljöbelastning och barriäreffekter. Transportsystemet ska bidra till att fler malmöbor väljer trafikslag med liten miljöpåverkan som att gå, cykla eller åka kollektivt. Läs mer.
Gång-, cykel- och kollektivtrafiken ska utgöra grunden i trafiksystemet
Strävan ska vara att uppnå en situation där klimatsmarta och yt- och energimässigt effektiva transportsätt på ett naturligt sätt blir förstahandsval. Gång, cykel och kollektivtrafik ska utgöra grunden i transportsystemet för att nå en god tillgänglighet på ett yteffektivt, energieffektivt och mindre miljöbelastande sätt. När staden växer inåt, koncentreras inte bara bebyggelsen utan också trafiken. En tätare och mer blandad stad ger bättre förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik.
Kollektivtrafik och bebyggelseplaneringen ska stödja varandra
Kollektivtrafikens linjestråk och knutpunkter är fundamentala för stadens fysiska struktur. De ska i hög grad utgöra stommen i stadsbyggandet. En stärkt kollektivtrafik bidrar till att sammanlänka staden med snabbare och enklare resande. Nya spårvägslinjer i Malmö är en betydelsefull förutsättning framöver. Behov av spårvagnskapacitet är påtagligt i vissa stråk redan idag och kommer att accentueras i takt med ökande befolkning och resande i staden och regionen.
Hållbar bilism och godstransporter
Bilar kommer att ha stor betydelse som transportmedel under lång tid framöver. Teknikutveckling av fordon och motorer kommer att leda till att utsläpp minskar men problem som trängsel, buller och barriäreffekter kvarstår. Utmaningarna för att planera framtidens hållbara bilism är stora. Tidigare har planeringen handlat om att anpassa och bygga om staden för bilismen, nu är det väsentligt att hitta nyanserade lösningar där stadsutveckling och trafik samverkar.
Gaturummen för ett attraktivt stadsliv
Huvudgator är viktiga platser för invånarna men eftersom de ofta domineras av biltrafik med hög fart, är gaturummen avvisande och negativa som stadsmiljö betraktade. Det finns ett värde i att gaturummen får en estetisk utformning som speglar stadens mål om attraktivitet och hållbarhet. Malmö ska vara en trafiksäker stad där alla kan röra sig tryggt med speciell omtanke om funktionshindrade, äldre och barn. Strategin är att dämpa trafiktempot och plantera mer träd och grönska i gatumiljön vilket minskar buller och bidrar till bättre luftkvalitet. Huvudgatornas barriärverkan kan minskas.
Strategier för en grönare stad
Malmö ska stärka sin profil som en grön stad samtidigt som staden fortsätter att växa inåt. En tät och på samma gång grön stad har stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling likväl som för stadens attraktivitet. Att skapa grönskande stadsrum och parker – som stimulerar till möten och aktivitet och som ger möjlighet till rekreation och lek för alla åldrar och grupper i samhället – är att skapa förutsättningar för folkhälsa och välfärd. Läs mer.
Förtäta med grönska
En attraktiv stadsmiljö, som är både hållbar och hälsosam, ska vara både tät och grön. Med fler människor på samma yta behövs nya grönytor och stadens gröna struktur måste utvecklas vidare. I befintliga och redan täta stadsrum kan förtätning med grönska innebära anläggning av nya ”fickparker”. Lågt utnyttjade markparkeringar kan omvandlas till grönytor, gator kan få mer trädplantering och byggnader kan få gröna tak och gröna fasader. Målsättningen ska vara att kraftigt öka antalet träd på gator och torg.
Mångfunktionella grönytor
Parker och utemiljöer ska planeras för många funktioner vilket leder till effektivare markanvändning. Parker, fritidsanläggningar och dagvattenanläggningar är ytkrävande funktioner. Därför måste det hittas nya lösningar där de innehåller ett flertal funktioner. De gröna ytorna kan vara platser för rekreation och vila samtidigt som de utgör livsmiljöer för djur och växter, de kan fungera för dagvattenhantering och för lek och aktivitet.
Parkernas stad
Malmös parker har rekreativa och ekologiska funktioner, kulturella och kulturhistoriska värden. Parker ska utvecklas med höga arkitektoniska ambitioner för att locka människor från när och fjärran. Malmös varumärke som parkernas stad måste stärkas och bekräftas genom hög konstnärlig och arkitektonisk nivå. Parker och torg i hela staden ska vidareutvecklas som mötesplatser och arenor för kultur, kreativitet och arrangemang av olika slag.
Landsbygden, havet och kusten
Ett fungerande samspel och en god kontakt mellan stad, land och kust gör att hela kommunen blir attraktiv att leva och verka i. En dynamisk framtid för landsbygd och kust ska präglas av att bevara, att utveckla och att nyskapa. Att hushålla med jordbruksmark och värna landsbygdens kvaliteter hindrar inte förnyelse och utveckling. Ända sedan människan blev bofast har jordbruk och fiske både varit viktiga naturresurser och viktiga identitetsbärare – så är det även idag. Läs mer.
Landsbygdens identitet
Landsbygdens identitet ska bevaras samtidigt som det ska vara öppet för förändring av både innehåll och funktion. Målet är att öka utbytet mellan staden och landsbygden, slå vakt om produktionsresurser, värna kulturmiljö och landskapskvaliteter samt öka biologisk mångfald. Malmöbornas möjligheter att besöka och uppleva landsbygden ska förbättras. Omlandet kan bli en arena för småföretagande där nuvarande näringsliv utvecklas och nytt tillkommer.
Ny natur
Nya naturområden ska skapas för att öka den biologiska mångfalden. En levande landsbygd innebär att det finns utrymme för vilda växter och djur. För att detta ska bli möjligt krävs både fler, större och bättre naturområden. I Naturvårdsprogram för Malmö stad redovisas övergripande strategier för hur detta ska genomföras. Det är också en målsättning att naturområden ska nyskapas. Ett exempel på nyskapad natur är anlagda dammar och våtmarker.
Besöksmål
Kommunens kust och landsbygd ska göras till attraktiva besöksmål genom att skapa besökspunkter för fritidsaktivitet och turism. Mer småskalig handel och fler gårdsbutiker, caféer, Bed and breakfast bidrar till ekonomisk tillväxt men också till en levande landsbygd. Kuststräckan är en viktig resurs ur rekreationssynpunkt och kan bättre tas tillvara och aktiveras och utvecklas. Hela kommunens kuststräcka ska vara ett naturligt och attraktivt besöksmål med stora kvaliteter för kommuninvånare och besökare.
Kustskydd
Havets medelvattennivå kan komma i stiga med 22–66 cm till år 2100. För att skydda områden från översvämningar behöver på lång sikt ett kustskydd upprättas. En sådan barriär bedöms i nuläget behöva ge skydd upp till +3 meter, men det bör närmare utredas vilken skyddsnivå som är lämplig. Ett kustskydd kan vara utfyllnader, öar, vallar, murar och rörliga anordningar som stängs om en översvämning hotar. Att upprätta ett kustskydd är tidskrävande och görs successivt.
Stärk Malmös socio-ekonomiska utveckling
Översiktsplanen ska bidra till en god socio-ekonomisk utveckling i alla stadsdelar. En viktig strategi är att arbeta med hela staden, att läka samman stadens olika delar och bryta barriärer, såväl fysiska som mentala. Andra viktiga aspekter för en god social utveckling är att verka för förbättrad folkhälsa för alla, trygghet och känsla av sammanhang. Att ge plats för ett allsidigt näringsliv som kan skapa arbetstillfällen ska ha hög prioritet.
Plats för arbete
En av de viktigaste frågorna för att skapa både social och ekonomisk hållbarhet är att öka antalet arbetstillfällen. Malmö stads insatser i form av stadsplanering och näringslivsservice syftar till att bereda plats för ett allsidigt näringsliv och säkerställa ett gott näringslivsklimat. En viktig strategi är att kontinuerligt kunna tillgodose markbehov för företag som önskar etablera sig i Malmö eller utöka sin verksamhet. Kommunen ska ta ett regionalt ansvar i de näringspolitiska frågorna. Malmös attraktivitet ska stärkas och staden ska vara lätt att komma till.
Plats för samhällsservice
Planeringen ska tillgodose behovet av samhällsservice. Att i en tätare stad skapa utrymme för ytkrävande verksamheter som förskolor, skolor och olika slags fritidsanläggningar är en svårlöst problematik. Principer för utformning och ytkrav för exempelvis förskolor och skolor kan behöva omprövas för att möjliggöra att behovet tillfredsställs. Nya innovativa lösningar behöver prövas och en kreativ kraftsamling inom kommunen krävs.
Kulturell och demokratisk arena
Staden ska utvecklas som kulturell och demokratisk arena och stadens utformning ska skapa attraktiva mötesplatser och stimulera till gränsöverskridande rörelsemönster. Offentliga mötesplatser – parker, torg, idrotts- och lekplatser, bibliotek, museer med mera – fyller en viktig funktion. De är arenor där malmöborna kan mötas, ta del av stadens utbud och samtidigt bli en del av stadens profil. Mötesplatser är även viktiga för att skapa ett rikt stadsliv som främjar möten och kontaktytor mellan människor som inte känner varandra.
Jämställdhetsprespektiv
Jämställdhetsperspektiv finnas med i stadsplaneringen. Kvinnor och män använder staden olika − nyttjande av staden är ojämställd och detta behöver synliggöras och belysas. Män kör mer bil än kvinnor, kvinnor går, cyklar och åker kollektivt mer än män. Kartläggning av skillnader i levnadsvanor krävs och faktiska skillnader i användning av stadsmiljön behöver analyseras för att kunna rättas till. Planeringen ska också tillgodose barns och äldres behov samt hantera trygghets- och tillgänglighetsaspekter.
Stadskaraktär, stadsmiljö och arkitektur
En väl utformad stadsmiljö skapar trivsel och är hållbar – arkitekturen kan bidra till livskvalitet och attraktivitet. Stadsbyggnad och arkitektur med hög kvalitet främjar tillväxt och kan skapa urbant och ekonomiskt värde. Malmös karaktär präglas av komplexitet och en oslipad charm kombinerad med en mångfald av uttryck från olika epoker. Med höga ambitioner i stadens framtida stadsbyggande ska Malmös kvaliteter värnas och karaktärsdragen förstärkas. Läs mer.
Arkitektur och stadsrum av hög kvalitet
Malmös attraktivitet ska stärkas genom gestaltning – arkitektur och stadsrum av hög kvalitet ska prägla staden. Malmös heterogena och komplexa karaktär ska fortsatt prägla staden. Upplevelserikedom, variation och mångfald ska känneteckna gestaltningen. Tydliga gaturum som är sammanbindande snarare än avskiljande, finmaskiga sammanhängande gatunät, olika sorters gröna rum och platser, kvarter som är uppdelade i flera olika fastigheter ska vara kvaliteter när Malmö byggs ut eller omvandlas.
Stadsrum för kultur, möten och upplevelse
En hållbar stadsmiljö präglas av pluralism, såväl vad gäller offentliga stadsrum, funktioner, bebyggelsetyper, bostadsformer som invånare. Mångfald ger flexibilitet och möjligheter till nya lösningar i framtiden. Stadsrummets användning och det stadsliv som skapas är väsentligt för sociala hållbarhet. Stadsrummet ska vara en arena för kultur i bred bemärkelse, plats för aktivitet och evenemang, konst, installationer, ljus och ljud.
Utveckla stadsmiljöer kring vatten
Kusten med sina stränder, hamnmiljöerna, kajerna och kanalerna är ovärderligt inslag i Malmös stadsbild. Kanalen inramar den gamla staden och ger stadsrummet omväxling, liv öppenhet och grönska. Kanalerna fungerar även som orienteringspunkter och tydliggör stadens historiska uppbyggnad och utbredning. Bättre möjligheter att kunna promenera runt Gamla Staden utmed kanalen, längs strand och kajer är viktigt att utveckla.
Hållbart byggnade med historisk förankring
God hushållning med resurser kan leda till byggnader med lång livslängd och låga drifts- och underhållskostnader. Väl genomtänkta fasader, planlösningar och detaljer ger ytsnåla, användbara och ekonomiska lösningar som blir värda att vårda även i framtiden. Tillskott av ny bebyggelse som infogas på ett varsamt sätt i den existerande stadsmiljön kan tydliggöra Malmös olika tidsskikt och därmed förstärka den historiska dimensionen.
Minska Malmös miljöbelastning
Malmös strategier för att bli en hållbar stad ur miljösynpunkt fokuserar på att staden ska kunna försörjas med lokalt producerad förnybar energi, att minska utsläpp av växthusgaser, att naturtillgångar nyttjas effektivt och hållbart samt att utformningen av stadsmiljön tar till vara och utvecklar blå och gröna miljöer, bidrar till goda vistelsemiljöer, ren luft och låga bullernivåer. Malmö ska också vara en stad där "det är lätt att göra rätt".
En resurssnål stad
Genom god fysisk planering kan stadens miljöbelastning, klimatpåverkan och resursanvändning i hög grad styras. En tät stad konsumerar mindre resurser av olika slag. Malmöbornas egna möjligheter att välja en ekologiskt hållbar livsstil kan underlättas med hjälp av planering. Det handlar exempelvis om att fortsätta bygga en tät och kompakt stad där merparten av resorna inom staden kan ske till fots eller med cykel.
Värna naturtillgångar och jordbruksmark
Ett resurseffektivt samhälle ska präglas av långsiktigt tänkande och ställer krav på skydd av ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt respektfullt användande av naturtillgångar. Malmös olika vattenområden är väsentliga resurser att värna.
Utbytet mellan staden och landsbygden ska utvecklas. Planeringen ska slå vakt om jordbrukslandskapet och produktionsresurserna, värna landsbygdens kulturmiljö och landskapskvaliteter samt bidra till en ökad biologisk mångfald.
Lokalt producerad förnybar energi
Energisektorn – inklusive transporter – står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser, något som bidrar till miljöproblem och till global uppvärmning. På lång sikt ska Malmös energi- och transportsystem försörjas med enbart förnybara, uthålliga energikällor och kännetecknas av effektiv och säker energianvändning. Det finns goda förutsättningar att i Malmö producera el, värme och gas från förnybara resurser som sol, vind, geoenergi och biomassa. En satsning på vindkraft är nödvändig för att nå målen för elproduktion inom kommunens gränser.
Stöd för slutna kretslopp
I enlighet med EU:s avfallshierarki ska i första hand uppkomst av avfall hindras, vilket ställer stora krav på såväl producenter som konsumenter. I andra han ska produkter återanvändas och i tredje hand materialåtervinnas. Först i fjärde hand ska avfallet återvinnas som energi och i sista hand deponeras. Den fysiska planeringen måste därför styra så att utrymmen och platser för återanvändning och återvinning av produkter samt insamling av avfall är attraktiva, lättillgängliga och lätta att använda.
Genomförande
Hela Malmö stads organisation bär gemensamt ansvar för att mål och intentioner som ställs upp i översiktsplanen förverkligas. Samverkan mellan nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag behöver utvecklas så att arbetet kan ske på ett strategiskt och målinriktat sätt. Kommunalekonomiska aspekter behöver vägas mot långsiktiga samhällsekonomiska vinster. Mer dialog och samverkan med medborgarna är viktiga mål att sträva mot. Malmö stad ska vara ett föredöme och visa på hållbara lösningar. Läs mer.
Prioritera rätt
Investeringar ska prioriteras strategiskt så att de stödjer mål, visioner och strategier. Prioriteringar i stadens investeringsverksamhet kommer att bli avgörande för genomförandet av översiktsplanen. Utgångspunkten måste vara att investeringar styrs dit de gör mest nytta för att bidra till att uppfylla de övergripande mål som formuleras i översiktsplanen. Kortsiktiga ekonomiska bedömningar måste vägas mot ett längre och bredare perspektiv. Den långsiktiga nyttan för samhället behöver lyftas fram.
Öppna och breda processer
När staden förändras krävs öppna och breda processer. Värdebaserade planeringsprocesser behöver utvecklas. Att bygga en tät, resurssnål och funktionsblandad stad kräver helhetssyn. Gemensamma målbilder behöver utarbetas över kommunala förvaltningsgränser så att alla strävar mot samma mål. Invanda arbetsmodeller, konventionella processer, existerande normer, riktlinjer, regelverk och lagstiftning behöver ifrågasättas eller omprövas för att möjliggöra en hållbar stadsutveckling.
Malmö stad som föredöme
Malmö stad har som stor kommun goda möjligheter att gå före och visa på goda exempel i den egna verksamheten. Det kan handla om allt ifrån förnybara drivmedel i kommunens fordonsflotta och energibesparingsåtgärder i fastighetsbeståndet. För att visa på goda exempel för gröna tak och gröna väggar i stadsrummet kan kommunen som byggherre vara ett föredöme och visa på goda exempel.
Processer med ett inkluderande synsätt
I en planering för ett hållbart samhälle är demokratiska processer en väsentlig del. Ett brett deltagande av malmöbor med olika intressen och behov i informella och formella planeringsprocesser borgar för bättre förankring och långsiktighet i alla projekt. Inte minst kommer förändringar av existerande bostadsområden att ställa krav på ökad medborgarmedverkan.
Alla strategier
Ny översiktsplan för Malmö
Malmö ska vara en nära, tät och blandad stad
Malmö ska vara motor i regionen
Trafikstrategier med människan i fokus
Strategier för en grönare stad
Landsbygden, havet och kusten
Stärk Malmös socio-ekonomiska utveckling
Stadskaraktär, stadsmiljö och arkitektur
Minska Malmös miljöbelastning
Genomförande
Ny översiktsplan för Malmö – samrådsunderlag
En ny översiktsplan för Malmö är under arbete – ÖP2012. Ett samråd kring planen har pågått från maj till 15 november 2011. På denna sida finns information om de viktigaste strategierna som utgjorde underlag för samrådet. Nästa steg i processen är att ett fullständigt planförslag ska tas fram. Detta planförslag kommer att ställas ut under hösten 2012. Då finns det åter möjlighet att lämna synpunkter.
Se ÖP-filmen
Vad är en översiktsplan?
Tidplan
Kontakta oss
- Stadsbyggnadskontoret
- Jag vill lämna mina synpunkter
- E-post: stadsbyggnadskontoret@malmo.se
- Tel 040 34 22 73
- Postadress
- Stadsbyggnadskontoret
- Malmö stad
- 205 80 Malmö
